lördag 7 mars 2009

Pomperipossa i Anders Borgs Sverige (Bonusar IV)

Jag har en liten moster som heter Ingela. Hon bor i ett land som inte ligger särskilt långt härifrån. Ingela är gift och har två barn tillsammans med maken Sixten. Ingela jobbar med min mormor Eda i familjeföretaget Ordning och REda som tvättar sängkläder åt Landstinget. Sixten jobbar som lärare och barnen jobbar så lite som möjligt. De lever ett fromt liv i en liten trevlig stad.

Men under de senaste åren har varit slitiga för Eda och Ingela då Landstingen har börjat skicka sina påslakan och kuddar för tvätt i andra länder. Tydligen är tvätteriarbetarnas löner och skatter där så mycket lägre att det lönar sig att skicka sängkläderna flera hundra mil fram och tillbaka istället för att låta Ordning & REda fortsätta sitt tvättande. Eda säger att företaget går med förlust så förra året hade Ingela som är chef för verksamheten blivit tvungen att säga upp Evert och Halvar som nu går på A-kassa istället. Ingela har fått hugga i extra för att få runt verksamheten. Hon har jobbat inte mindre än 55 timmar i veckan med bibehållen lön på 41 000 kronor per månad under praktiskt taget hela året.

Eda, som var mycket tacksam för Ingelas hårda arbete sa i slutet på året till sin dotter:

-Du ska ha stort tack du Ingela för att du sliter så hårt för att vi ska överleva!

-Ja, det tror jag det, jag har ju en familj att tänka på, sa Ingela. Man får bita ihop.

-Du vet att vi egentligen inte har några resurser för att dela ut några bonusar eller så, sa Eda, men jag skulle gärna vilja ge dig pengar till att köpa något litet extra så här i slutet på året för ditt hårda slit. Finns det något du skulle vill köpa?

-Ja i så fall skulle jag vilja gå till Systembolaget och köpa en sån där flaska med whiskey till Sixten som han tycker så mycket om. Han har fått dra ett sånt stort lass hemma det senaste året så jag vill köpa något till honom.

-Visst det ska du få, vad kostar en sådan då?

-Jag tror att det kostar 300 kronor för en flaska.

-Hmm, bra då ska vi se... 300 kronor behöver du alltså i handen.. Plus inkomstskatten... Plus arbetsgivaravgiften.. och så den statliga skatten på det ja... Hmm... Då sätter jag av 975 kronor till det.

-Men vad menar du?, sa Ingela. 975 kronor till vad då?

-Jo, om jag ska ha 300 kronor i handen, så måste jag betala ut 726 kronor i bruttolön för att det ska täcka kommunalskatt och statlig inkomstskatt, och om man lägger på arbetsgivaravgifter på det så blir det 975 kronor.

-Men, men... Så kan det väl inte vara att du ska behöva betala så mycket? Hur mycket skatt blir det sammanlagt då innan Sixten får sin whiskey?

-Jag vet inte riktigt. Men först och främst är det ju 25% moms, och sedan läste jag någonstans att man betalar ungefär 180 kronor i alkoholskatt på en flaska starksprit. Så det blir väl 60 kronor i moms plus de 180, ungefär 240 kronor.

-Nej, men så kan det bara inte vara, sa Ingela. Är du säker på att du har räknat rätt? Det kan väl inte stämma att om du betalar ut 975 kronor till mig så får Sixten whiskey värt 60 kronor och resten går bort i skatt. Vi har ju faktiskt en borgerlig regering nu. Det kan bara inte stämma!

-Jo, det gör nog det, sa Eda.

Men Ingela gick och köpte en whiskey. Sixten blev jätteglad. Och så vitt jag vet så njuter han av den än idag. Och han var precis som alla andra i landet lyckligt ovetande om att det offentliga hade konfiskerat 94% ((975-60)/975) av det som var ihopjobbat av kärlek till honom.

Snipp snapp snut, så va sagan slut

P.S. Vi har en högerregering i Sverige. Som driver en borgerlig högerpolitik. Som har låga skatter för de rika. Det sa Lars Ohly på TV häromdagen. Räknas Ingela och Eda dit?

Beräkningarna baseras på siffror från 2007 men de har mig veterligen inte ändrats nämnvärt sedan dess. Om någon siffra har ändrats väsentlig blir jag gärna upplyst om det. Arbetsgivaravgifterna var år 2007 32,42 procent. Över 7,5 inkomstbasbelopp (då 344 250 kr) motsvaras inte arbetsgivaravgifterna av några förmåner utan är ren skatt. Ovanför den övre brytpunkten (488 600 kr) är den statliga inkomstskatten 25 procent. Siffrorna kommer från Ekonomisk Debatt 7 2007 i artikel av Bjuggren, du Rietz och Johannson, sid 21, fotnot 4.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar